Har varit på bio idag. Såg Fame tillsammans med Emma och hennes vänner^^. Det var verkligen en såndär feel-goodfilm som man vill ta med sig hem och använda som en slags peptalk-film. För det var precis det den var, i mina ögon..
Ärligt talat så blev jag lite påmind om hur jävla kul (ursäkta svordomen) och hur otroligt roligt jag tycker att musik faktiskt är- så jag borde ta tag i den känslan och göra något av det, för jag vet att jag skulle må så bra av det! Har blivit lite att jag lagt sången vid sidan av nu, vilket jag inte vet varför. Det är inte bra, skärping på mig!
Jag fattar inte att det ska vara så svårt att bara liksom hålla på med något jag älskar att göra, och har gjort hela mitt liv... Visst, jag sitter ju hemma och sjunger vid pianot, det gör jag som aldrig förr.. Nästan. Fast då är det liksom... Privat. Det är då man spelar sånt man kanske inte skulle spela annars, som man vid de "andra" tillfällen totalt kasserar och tänker att, nej detta duger inte som material att visa upp. Det kanske duger ändå? Jag menar, varför skulle jag vara så himla mycket sämre än alla andra?
Nu blev det allt bra djupt. Håhå. Jag vet inte alls var jag vill komma nu. Jag brukar aldrig skriva på det här sättet, det kommer aldrig såhär långt som till internet. Jag är för feg för det :P
Men jag tror jag skulle behöva skaffa mig en bättre självkänsla. Gå ut och göra reklam för mig själv, eller något liknande..
HEJ HÄR ÄR JAG, SE MIG! Det är väl ungfär så man ska göra?
Jag kan, jag vill..... Men, vågar? Äsch, det vet jag inte. Ärligt talat vet jag ingenting nuförtiden så det är lika bra att bara
ta mig och hjälp mig göra något bra av det jag kan!
Så, om det är någon som läser det här... HÄR ÄR JAG.
Eller?
Nej, så kan man ju inte göra. Det är väl alldeles för "mycket"?
Fast, hur ska man göra då?
Bäst att börja testa och se om det funkar, haha!
Egentligen är det nu jag har all tid i världen till att fokusera på mig själv och musiken, eller det jag nu vill göra.. Jag själv är ju den enda som sätter gränsen, om man säger så.. Alla dessa gränser måste bort, eller i alla fall några..
Hm. Vart var jag? Det kan väl aldrig vara bra att skriva såhär sent på dygnet.
Jag hatar att köra bil ensam, mitt i skogen när det är kolsvart ute. Testa själv, det är inte kul.
Imorn ska jag försöka gå upp i tid och göra nyttiga saker som att städa, söka jobb och träna. Om jag nu kommer så långt och avverkar dessa saker återstår att se. Flitens lampa har väl lyst hos mig förut, så, varför inte?
Nu ska jag sova. Ensam. Buhu.
Tycker att Filip ska komma hem nu på stört! Saknar dig lite (eller alldeles för mycket rättare sagt).
Godnatt.
